Människosyn.
Historia.
Utgångsläge.
Tankar och funderingar inför framtiden
Syftet med mål
Mål LSS
Ett gott liv
Vår vision
Mål för hela dagcenterverksamheten
Metodik

Ingrid Persson

Människosyn 

Med människosyn menas en föreställning om människan, vad hon är, vad hon behöver och vad som motiverar henne.

En optimistisk människosyn räknar med människans egna möjligheter till att utvecklas och ser henne som en kännande och skapande varelse.

En pessimistisk människosyn utgår från att människor inte förstår sitt eget bästa. Hon måste ledas och kontrolleras för att kunna utvecklas.

Ibland talar man om objektsyn och subjektsyn och menar då med subjektsyn den mer optimistiska inställningen.

Varje människa är ett kännande och skapande subjekt. En människa är en person som handlar och skapar, en person med känslor och behov. Hon får aldrig reduceras till ett objekt för andras godtycke. Hon förfogar själv över sin integritet, vilket är detsamma som hennes frihet. I någon mening är varje människa också skapande och produktiv, även om produkterna kan ha lågt värde i omgivningens ögon.

Sture Gustavsson

Upp

Historia

Synen på utvecklingsstörda har varierat. Vårdideologierna har växlat, ibland mycket snabbt och ibland i långsammare takt. Flera faktorer utgör orsak till växlingarna. En av de viktigaste faktorerna är samhällsekonomin. I goda tider finns en tendens till att man är ambitiös och optimistisk. Vid andra tillfällen är det en mer pessimistisk syn som råder. Så har det växlat sedan 1800-talets mitt fram till i våra dagar. Den optimism som rådde under 50 o 60 talet resulterade i 1967 års omsorgslag, där alla fick rätt till undervisning och sysselsättning. Landstingen blev ålagda att inrätta "sysselsättningshem" och "inackorderingshem". Sysselsättningshemmen var externa inrättningar avsedda för utvecklingsstörda som inte bodde på något vårdhem. Dessa ändrade snart namn till dagcenter för att markera att innehållet skulle vara mycket bredare än "bara" sysselsättning. Normalisering och integrering var två begrepp som präglade omsorgernas utveckling och inriktning. 1967 års lag var alltså en milstolpe i utvecklingen av den moderna omsorgsverksamheten. Nya lagar har sedan lett till att positionerna ytterligare flyttats fram. Kommunerna är numera huvudmän för verksamheten. Alla vårdhem ska läggas ner och de utvecklingsstörda ska inte behöva flytta från kommunen i brist på boende utan kommer att kunna vara hemma i den egna kommunen där man har familj, släkt och vänner.

Landskrona dagcenter startade 1974. Verksamheten var då indelad i tre olika bitar nämligen: Dagvård, traditionell terapi samt industriell terapi. Annan verksamhet var ADL-träning, sjukgymnastik samt undervisning. 40 platser fanns det personal och budget för och dessa blev ganska snabbt belagda. Gruppbostäder och fritidsverksamhet fanns inte i Landskrona vid denna tidpunkt. Genom skapandet av ett samarbetsorgan mellan föräldrar, utvecklingsstörda och personal ordnades det med viss fritidsverksamhet i form av danser, filmvisning, fester och studieverksamhet. Värdet av detta för att skapa ett gott förhållande mellan föräldrar, personal och de utvecklingsstörda kan inte överskattas.

Omkring 1980 började verksamheten förändras genom att särskild metodik infördes som hette SIVUS "Social individ via utveckling i samverkan". Detta innebar att verksamheten organiserades i små grupper med handledare och att varje grupp själv bestämde vad som skulle vara huvudverksamhet. Vi fick då både snickerigrupp, vävgrupp, sömnadsgrupp, industrigrupp osv. Dagvården integrerades i den övriga verksamheten med ett positivt resultat. Volymen växte och det blev aktuellt att utöka verksamheten och nya lokaler anskaffades på Norra Infartsg. där två grupper samt en affär etablerade sig. Erfarenheterna blev positiva och nästa steg blev att grupper flyttade ut på företag tillsammans med sina handledare. Även enskilda personer fick sin dagliga verksamhet ute i samhället. Genom etablerandet av en särskild resursgrupp bestående av arbetsterapeuter och vårdare/tekniker har vi kunnat utveckla verksamheten för personer med stora habiliteringsbehov samt att vidare kunnat försäkra oss om att ingen blir utan insatser. Målarbete för den enskilde har genom åren skett på olika sätt. Särskild struktur på målarbetet blev det när vi utvecklade egen metodik i samband med MÅL 90.

Upp

Idag juli 1998 är 102 personer aktiva i daglig verksamhet. Vi har organiserat verksamheten i 4 enheter: Björngatans dagliga verksamhet för personer med stort omvårdnadsbehov och habilitering där kontakt, sinnesstimulering, upplevelser, kommunikation och aktivering utgör den dagliga verksamheten. Hvilans dagliga verksamhet med habilitering och arbete samt STAB där inriktningen är mest arbetsbetonad. Under varje enhet finns ett antal grupper med olika verksamheter. Dessutom finns en ny enhet Pilgläntans dagliga verksamhet där vi samarbetar med Emmaus om klädinsamling och sortering.

Upp

Normalisering och integrering är fortfarande två viktiga begrepp i vår verksamhet. Verksamheten ska organiseras och inrättas efter den utvecklingsstördas behov och önskemål. Den enskilde ska därför ha ett stort inflytande över sin dagliga verksamhet. Detta kan ske genom enskilt målarbete och genom organisationen Rakt Fram. Vi som finns omkring den enskilde måste vara verkligt lyhörda för personens vilja och önskemål. Därför är det angeläget att kunna erbjuda en mångfald av olika arbeten och aktiviteter. Viktigt är också att kunna erbjuda en meningsfull gemenskap och en utvecklande samvaro. Samarbete med företag, myndigheter och organisationer i samhället är av yttersta vikt för att uppnå en bra integrering av verksamheten både för grupper och enskilda.

Vi får inte tro att alla passar in i de mallar vi gör upp utan vi måste ha mycket fantasi, ödmjukhet och lyhördhet när vi planerar för dagcentrets och de enskilda personernas framtid.

Hur vi kommer att lyckas beror som alltid på hur medveten, fantasifull, empatisk och stark den personal är som ska fungera både som handledare och som stöd för den utvecklingsstörde i den dagliga verksamheten.

Upp

-Jag undrar om du skulle vilja tala om för mig vilken väg jag skall gå nu? frågade Alice.

-Det beror rätt mycket på vart du ska, svarade katten.

-Det gör nästan detsamma.....sa Alice.

-Då gör det detsamma åt vilket håll du går, sa katten.

Ur "Alice i underlandet"

Tänk dig en orienterare som ska ut på tävling. Ge honom inget mål men kräv ändå att han ska nå resultat. Detta är ju en omöjlighet och det förstår var och en. I vår verksamhet är vissa mål givna genom LSS. Vi har också mål och riktlinjer uppgjorda av VÄO. Det är angeläget att alla förstår vad dessa mål innebär. Dessa visar klart riktningen i arbetet med daglig verksamhet. Vår uppgift blir sedan att tillsammans med berörda utifrån dessa förutsättningar sätta mål som också kan utvärderas. Vi måste veta (kunna mäta) hur väl vi har lyckats i våra ambitioner. Bra mål ska vara realistiska och innebära en utmaning så att vi får anstränga oss. Målen ska vara tydliga, mätbara och det ska framgå när målet ska vara uppnått. Processen som leder oss fram till målet är den intressanta och spännande delen av resan ty här får vi tillsammans vara kreativa och utvecklande. Detta att veta målen med arbetet, få bestämma och ha inflytande över innehållet, metoderna och metodiken ger oss arbetsglädje och trivsel.

Upp

§ 5

Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1§. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

§6

Verksamheten enligt denna lag skall bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. För verksamhet enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.

§7

Personer som....................

Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

Regeringens prop. 1992/93:159

Svensk arbetsmarknadspolitik har målet "Arbete åt alla".

Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete.

Daglig verksamhet bör primärt avse personer i yrkesverksam ålder . Den dagliga verksamheten bör till sitt innehåll kunna rymma såväl aktiviteter med habilterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Den bör ha som syfte att bidra till den personliga utvecklingen och att främja delaktigheten i samhället. Omfattningen av daglig verksamhet ska följa samma generella riktlinjer som i arbetslivet. Anpassning efter individuella önskemål och behov måste givetvis göras.

Upp

Vård-, äldre- och omsorgsnämndens kvalitétsplan

Här i Landskrona

Ser vi möjligheterna att ta vara på det friska och tror på varje människas vilja att ta ansvar för sitt liv.

Anser vi att en positiv framtidsbild och att vara aktiv berikar livet.

Utgår vi ifrån att alla vill bo i egen bostad, vara delaktiga i samhällslivet och bibehålla banden med närstående och vänner.

Vill vi se till varje människas individuella behov av trygghet.

Vill vi underlätta för närstående att efter vilja och förmåga vara delaktiga och känna engagemang.

Kvalitetsmål

Insatserna ska anpassas efter personliga förutsättningar, behov och önskemål med fokus på det friska.

Utbudet av insatser ska ge förutsättningar för ett aktivt liv, gemenskap samt deltagande i samhällslivet.

Varje människa ska ha möjlighet att leva och verka i sin invanda miljö under så normala levnadsomständigheter som möjligt.

Insatserna ska uppmuntra till brukarmedverkan och kännetecknas av hög tillgänglighet och kontinuitet.

Närstående ska erbjudas stöd och samråd vid utformandet av insatserna.

Verksamhetsidé och organisation

Vår verksamhetsidé är att erbjuda kommuninvånare med nedsatt funktionsförmåga och behov av stöd, en god omvårdnad, sjukvård och reaktivering via kompetent och erfaren personal.

Vår förvaltningskultur har sina rötter i ett humanistiskt synsätt där vi hjälper människor som har individuella behov av stöd.

Personalidé

Vår personalidé är att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas både i sina yrkesroller och som individer, så att vi tillsammans och med stort engagemang kan ge ett gott liv med vård och omsorg i Landskrona.

Upp

Upp

Viktigt avsnitt så hela texten visas.

Upp

"Social individ via utveckling i samverkan" står initialerna för och det är en metod för att stödja social utveckling. Denna syftar till att stödja arbetstagarna så att de kan fungera så självständigt som möjligt både individuellt och i samspel med andra människor. Vi utgår ifrån att utveckling sker i samspelet mellan människor.

Verksamheten är organiserad i små grupper som bygger på den enskildes behov och intresse t.ex. att arbeta med trädgårdsarbete, behovet av en lugn miljö eller aktiva kamrater. Intresset ska i första hand vara riktat mot huvudaktiviteten i gruppen och inte mot vem som ex är personal i gruppen. Naturligtvis har man alltid möjlighet att byta verksamhet och prova på nya uppgifter.

Små grupper är viktigt för att alla ska kunna få den uppmärksamhet och det stöd som behövs. En liten grupp är också en förutsättning för att kunna känna trygghet, gemenskap och samhörighet. Viktigt är också att alla ska kunna ta del av den demokratiska processen som är förutsättning för utveckling.

Fasta grupper med en fast huvudaktivitet ger också möjlighet till trygghet i arbetet och en möjlighet att växa ikapp med arbetsuppgifterna och att klara mer och mer självständigt. Det ger också möjlighet att knyta sociala kontakter och utveckla relationer till sina arbetskamrater. Arbetet kan göras i olika former dels individuellt och dels tillsammans med en kamrat eller hela gruppen. Grupper kan samverka dels med varandra och dels med grupper ute i samhället.

SIVUS är en metod där man utgår från det som arbetstagaren är bra på och utvecklar detta vidare istället för att fokusera på det man inte kan. Då finns också förutsättningar att självförtroendet och självkänslan ökar och det blir lättare att prova på sådant som tidigare har varit svårt och kanske till sist prova på sådant som man aldrig klarat förut.

Vi utgår från intresset för arbetet och får då homogena grupper i detta avseende men heterogena grupper i avseende på handikapp, kön, ålder etc. Detta skapar då en spännvidd av erfarenheter i gruppen som gynnar och stimulerar utvecklingen. Man kompletterar varann och det som en deltagare inte klarar av kan någon annan klara av och på så sätt får man en fungerande helhet. Det är viktigt att alla i gruppen har någon egen arbetsuppgift att ta ansvar för så att man känner att man är behövd och betydelsefull.

Habiliteringsinsatser och andra sidoaktiviteter är väsentliga inslag.

Arbetet består av tre viktiga delar - PLANERA-GENOMFÖRA BEDÖMA. Eller från egen idé via eget arbete till ett färdigt resultat som man bedömer själv.

Personalrollen blir handledande och medverkande i motsats till vårdande och omhändertagande.

Teacch är en amerikansk arbetsmetod och initialerna står för Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children. Metoden är ett arbetssätt som är bra för personer med autism och personer med kommunikations och tidsuppfattningsproblem. Teacch bygger på struktur och visuella hjälpmedel samt att man gör tillvaron förutsebar med sunda rutiner.

Nyckelbegreppen är tolerans. kompromiss, accepterande och personlig utveckling snarare än normalisering.

Man har ett holistiskt synsätt dvs att se hela människan i sitt sammanhang med sina brister och färdigheter.

Strukturen på tillvaron hjälper arbetstagarna att göra omvärlden och förväntningarna tydliga och därmed öka självständigheten genom att på ett enkelt sätt klargöra frågor som:

Den dagliga verksamheten byggs upp med fasta scheman och dessa i sin tur görs tydliga med hjälp av bilder. Miljön görs mer förutsebar genom visuell anpassning. På så sätt minskar förvirringen vilket i sin tur förebygger uppkomsten av beteendeproblem. Ett visuellt system kan också hjälpa individerna att bli mera oberoende och självständiga i sitt dagliga liv. Ett exempel på detta kan matsedeln för dagen vara. Varje dag sätts ett foto eller bild på dagens rätt upp. Alla som vill veta vad det blir till middag kan då själv ta reda på detta.

"Snoezelen" är ett relativt nytt ord ifrån holländskan och är en kombination av orden "schuffeln" som betyder nosa, vädra, snusa och "döselen" som betyder dåsa och slumra. Ungefär som vi känner en ljum sommardag då man ligger på gräset och tittar upp ibland sommarmolnen, luktar och tittar på blommor, njuter och blir lite döselen=dåsiga.

Utgångspunkten i idén är att finna öppningar in till den gravt utvecklingsstördes sinnen och ge sådan stimulans som den handikappade kan ta emot. Att det sedemera visat sig vara en bra aktivitet för andra handikappade liksom för människor utan funktionshinder gör ju inte aktiviteten sämre.

Tekniken har medfört att vi kan skapa upplevelser som inte skulle kunna bli möjliga någon annanstans. I naturen stiger solen upp - teknologin ger oss ljus genom lampan. Kort sagt -Snoezelen kan äga rum praktiskt taget var som helst. I vardagsituationer, i hushållsarbetet och i fria naturen finns det tillfällen i överflöd att snoezla.

Vi har på dagcenter skapat en särskild snoezelenhet med olika rum. I dessa rum är miljön och material så utformat att det verkar stimulerande och inbjudande och lockar på så sätt till sig den utvecklingsstördes nyfikenhet och engagemang. Våra rum är:

Vita rummet som ger:

Gula rummet -musikrummet

Gröna rummet - Lukt o beröringsrum

Taktil beröring är en utveckling och anpassning av spädbarnsmassage. Det innebär att man med sina händer stimulerar beröringssinnet som finns i huden. Med hjälp av denna mjuka beröring av huden aktiveras en rad fysiologiska och psykologiska processer som gagnar individens välbefinnande och utveckling. Ingen sinnesupplevelse engagerar hela hjärnan såsom taktil stimulering. Det beror dels på att det är vårt största organ -huden som stimuleras och dels på att beröringen sätter igång en kedjereaktion i kroppen och till slut aktiveras hela nervsystemet.

I rummet finns också möjlighet till lukt och musikupplevelser.

Aktivering i dessa rum sker genom att en personal ägnar sig åt en deltagare. Man kan aldrig bli avbruten i dessa aktiviteter -en av våra regler.

Människans normaltillstånd är att vara i rörelse. Vardagliga rörelser upprepar vi tusentals gånger genom livet. Att få röra sig regelbundet och allsidigt är ett måste. De som av skilda anledningar inte kan detta behöver din hjälp med att röra på sig. Den som är rullstolsburen eller stillasittande får snabbt en försämrad kondition vilket gör att personen lätt blir uttröttad. Detta visar sig speciellt vid förflyttningar. De som inte kan motionera till fots behöver inte vara passiva för det. I regel finns det andra möjligheter att röra på sig tom i sängläge. Tänk på att det skall vara roligt att göra rörelser. Motivera därför till rörelser på ett positivt sätt. Så blir man också gladare. Använd gärna musik och sånger.

Låt det bli en vana att få in rörelser som en självklarhet under arbetsdagen!

Upp